Rädsla, spänning, vemod, lycka och tårar

Jag är mestadels positiv, i stort sätt alltid, även idag men idag känner jag vemod i kroppen. Idag jobbar jag min sista dag på Resia i Halmstad. Tårar och kramar, en sista avskedsmiddag blir det på tisdag!
Vet ni vad jag tror? Jag tror inte jag riktigt har fattat, jag har inte fattat allt som kommer hända och ske på så kort tid i mitt liv nu framöver. Flytt, Gran Canaria, hem coh vända en vecka, Asien 6 veckor, hem till no home och sen börja plugga. Plus att om P kommer in på skolan kanske vi inte kommer kunna bo ihop som vi gjort nu.

Jag har alltid haft denna synen på livet, jag vill aldrig behöva ångra att jag INTE gjorde något som jag drömt om att göra. Dont dream your life, live your dreams har alltid passat in väldigt bra på mig!
Detta kommer bli hur bra, hur roligt och hur grymt som helst. Världen står öppen och jag ska göra saker som JAG vill göra, jag ska resa till länder jag drömt om att se och jag ska plugga till något som idag verkligen verkligen intresserar mig.

Känns alltid läskigt att lämna en trygghet, ett jobb som man går till varje dag, ett hem att komma hem till varje dag men allting löser sig till slut, och troligtvis till det bättre!

Känslan jag känner skrämmer mig lite, men den triggar mig också till toppen, jag känner mig rädd, glad, ledsen, lycklig och otroligt förväntansfull!

Världen, här kommer jag! Jag är redo för dig, hoppas du är redo för mig också!

~ Dröm inte om livet du vill leva, lev det livet du drömmer om att leva ~

kram